aldrigaldrigaldrig mera tillbaka till den där jävla skolan! ALDRIG! åååh, seriöst, varför ska det alltid bli såhär?! jag hatar den, jag hatar dom o jag hatar allt! nu vill jag seriöst inte längre, det funkar inte, jag orkar inte. inte efter det här. moget att hålla på att skriva massa skit på massa bloggar o tro att personen det handlar om inte ska se? åh, skjut mig vad ni är patetiska! säg det face to face istället, o ta en diskussion irl, snälla, det är inte 3:an vi går i! men visst, antar det blev som ni ville nu. jag slutar.

jaa, kom hem från stallet för ett tag sen.. åkte mest dt för att tänka på annat, men idag funkade det inte riktigt så.. men jag fick iallfall träffa mina fina korvisar, <3

nu ligger jag på golvet på mitt rum med en macka i handen som jag just kom fram till att jag inte vill ha. funderar över om jag ska skita i att vara med på barbackahoppningen imorn..? fast min lilla sol får mig alltid att må bättre, <3

efter det blir det fotning med fina c & hezten, hoppas för tusan bara att det är bra väder! fast.. det blir säkert super!

nu skiter jag i det här, för nu ska j's blogg fixas lite!

kram /P

när jag va liten, då gjorde jag verkligen allt för dig..

jag ville att du skulle se mig, jag ville alltid vara den bästa för dig.

men gång på gång sket du bara i mig.

allt du sagt, det borde egentligen vara oförlåtligt.

ändå förlät jag dig varenda gång.

du va min förebild, mitt allt.

jag älskade dig verkligen.

men pappa vet du vad?

som det är nu, så skulle jag inte lyfta ett finger för dig.

jag vill inte att du ser mig, o jag är helst ingen alls för dig.

du har börjat försöka, men tyvärr är det nog för sent.

o när du inser det, blir det precis som förut,

skillnaden är bara den att jag inte förlåter längre.

du är inte längre min förebild, inte på nåt sätt.

men du ska veta, att jag kommer aldrig sluta älska dig.

du är fortfarande min pappa, och nånstans långt där inne vet jag att du betyder något enormt mycket för mig. jag har bara svårt att själv se det. jag vill inte se det. inte efter allt det här.. nån dag kanske jag förlåter, men inte nu, inte idag, o inte än på ett tag. även fast jag önskar att jag kunde..

älskar jag dig, eller tycker jag bara väldigt mycket om dig?

jag tycker om dig på ett väldigt konstigt sätt iallafall. jag vet inte om det är bra, eller om det är dåligt.

 du är bra. fast du får mig att må dåligt. ändå älskar jag dig.

eller hur var det, tyckte jag egentligen bara om dig väldigt mycket?

du förstår inte, det kommer du heller aldrig att göra.

du är alldeles för bra för mig, det vet jag ju, så jag vet inte varför jag ens bryr mig om dig..

antagligen för att du får mig att må sådär konstigt bra dåligt.. eller dåligt bra..? om du förstår..?

fast.. du förstår ju inte, det hade jag ju redan kommit fram till..

nu är det väldigt snurrigt i mitt huvud, så nu ska jag nog sova istället..

om jag kan. om jag bara kan sluta tänka på dig, som jag älskar, eller kanske egentligen bara tycker sådär väldigt mycket om.